- Borgvik
- Brunsberg
- Charlottenberg
- Glava Glasbruk
- Geijersdal
- Hillringsberg
- Karlstad
- Mölnbacka
- Ränkesed
- Segmon
- Stömne
- Sölje
- Älvsbacka
Bruksbanor i Värmland
Jag har lagt ut lite kort info om några bruksbanor i Värmland. Det omfattar inte alla som funnits här utan ska ses som en växande entitet. I de fall det finns har jag lagt ut ett urklipp ur den s.k. Hembygdskartan från 1880-talet. De kommer från Lantmäteriets DVD och publiceringen här är i enlighet med deras regler om Copyright.
Det har varit svårt att särskilja bruksbanorna från bruken, men jag har ändå valt att göra på detta sätt. Du kan läsa om några av bruken på mina sidor om
Gruvor, hyttor & bruk >>
Informationen om banorna är hämtad främst från Ivan Bodstedt 1945: "Historik över Sveriges småbanor 1802-1865", Sundström & Eriksson 2003: "Smalspår i Bergslagen", samt diverse hembygdsböcker. Faktafel lär förekomma.
Borgvik
Borgviks bruk, anlagt på 1600-talet och det bruk utanför Bergslagsområdet som överlevde längst. Sista blåsningen i hyttan skedde 1924. 1852 anlades en hästbana mellan Vänerviken och Värmeln förbi forsarna. Den var 1,5 km lång med spårvidden 885 mm. På ett aktiebrev syns ett lok men såna fanns troligen inte här. Banan lades ner samtidigt med bruket, och ses i kartbilden som ett rött streck. Banvallen syns ställvis än idag, och en del bilder av banan finns hos hembygdsföreningen. Läs mer om Borgviks bruk >>
Brunsberg
Under Borgviks bruk hörde också Brunsberg, anlagt i slutet av 1600-talet och nedlagt i slutet av 1800-talet. Lite är känt om någon bruksbana här, men i Hembygdskartan syns en sådan. Mer info emottages gärna om denna. I kartan syns också det normalspåriga lastspåret ner till Värmeln. Läs mer om Brunsbergs bruk >>
Charlottenberg
Från bruket i Charlottenberg gick en smalspårig bruksbana ner till stationen på Nordvästra Stambanan. Om denna känner jag heller inte till mycket men ska kolla upp lite mer. Tips emottages gärna under tiden.
Glava Glasbruk
Glava Glasbruk anlades på 1850-talet vid sjön Stora Gla. 1885 anlades en smalspårig järnväg från bruket ner till bryggan i Bergsviken vid Glafsfjorden. Rälsen (och några vagnar?) köptes från den nedlagda banan vid Ränkesed. Banan var 9 km lång och hade 96 m höjdskillnad att övervinna. Därför lades en zick-zack-växel en bit upp för att snabbare vinna höjd:
Spårvidden var 750 mm och banan kom att ha fyra lok samt en mängd vagnar för sina transporter. Banan lades ner och revs upp 1938.
En gedigen artikel om Glava Glasbruks Jvg finns i Järnvägsmusei Vänners årsbok 2002. Det mesta av banvallen är än idag synlig i terrängen och kan lätt följas till fots större delen av vägen. Läs mer om
Glava glasbruk >>
Geijersdal
Uddeholmsbolaget anlade under sent 1800-tal en hästbana från sin ångsåg vid sjön Alsterns sydända till Geijersdals station vid BJ. I början av 1900-talet brann sågen och banan lades då ner. Från Geijersdal utgick också en järnväg till Brattforshyttan. Dess spårvidd var 742 mm och där fanns ett ånglok. Högra bilden är ett vykort från Brattforshyttan. Byggnaden längst till höger är lokstallet. Spåret går över bron i förgrunden till hyttan.
Mer info om båda dessa banor kommer senare. Den gamla banvallen från båda banorna är än idag väl synlig i terrängen. Läs mer om Brattforshyttan >>
Hillringsberg
Vid Hillringsberg anlades en hästbana från Glafsfjorden upp till träsliperiet vid Fors. Banvallen är delvis synlig vid Fors och strax öster om skogspartiet väster om gården. Jag finner just nu inte mer info om denna bana just nu, så det kommer senare. Läs mer om Hillringsbergs bruk >>
Karlstad
Karlstad är beläget på ett sanddelta vid Klarälvens mynning. För hundra år sen fanns på Tullholmen och Orrholmen ute i viken två ångsågar. Till och vid dessa fanns små banor, vars närmare historia är lite känd (av mig). Tips emottages därför gärna. Idag är båda holmarna en väl sedimenterad del av fastlandet.
Mölnbacka
På 1620-talet anlades ett järnbruk vid fallen i Mölnbacka. På 1850-talet anlades en hästbana mellan sjöarna Västra Örten och Lusten, som var 1 m lång med spårvidden 920 mm. Efter konkurrens från lastbilar nedlades banan 1933. Den har markerats i kartan med rött streck. Kartan till höger är ett utsnitt ur en avmätningskarta från 1850-talet. Banan finns troligen markerad i kartan, som en gul linje.
Ränkesed
Vid Ränkesed fanns heller inget bruk. Däremot bands sjöarna Ränken och Glafsfjorden samman av en hästbana som anlagts av västvärmländska bruksintressenter, för deras transportbehov. Den var 4,4 km lång med spårvidden 891 mm och öppnades 1854. Vid Rådane fanns 3, vid Ränkesed 2 och Sulvik 4 stickspår, och där fanns också 5 magasin. Faktorier fanns vid Ränkesed och Sulvik. Vagnparken bestod av 12 st "trallor" med broms. Banan revs 1885 efter konkurrens från statsbanan, och rälsen (samt några vagnar?) såldes till Glava Glasbruks järnvägsbygge. Banan är i kartan markerad med röd linje. Läs mer om Ränkesedsbanan >>
Segmon
I slutet av 1800-talet fanns ännu inte något bruk vid Segmon. Däremot finns en liten, troligen smalspårig bana, från Ransundet till Segmon station vid BJ på Hembygdskartan. Mer info om denna bana emottages tacksammast!
Stömne
I Stömne fanns en hästbana till bruket som anlades 1866 och nedlades 1891, i samband med järnbruksrörelsen. Spårvidden var 750 mm och banan var 1,3 km lång. Den gick från valsverket ner via pappersbruket, ut till en lastbrygga i Glafsfjorden. Därifrån utgick också ett stickspår till ångsågen. Läs mer om Stömne bruk >>
Sölje
Från järnbruket i Stömne avknoppades ett hammarprivilegium till Sölje. Där kom även såg och glasbruk att anläggas. På 1840-talet anlades en ca 400 m lång hästbana och 1895 tillkom ett 100 m långt stickspår till hyttdammen. Spårvidden var 880 mm. Banan revs 1903 efter glasbrukets nedläggning. I kartan syns dock inte banan, även om den möjligen kan anas som ett tunt streck. Läs mer om Sölje bruk >>
Här är änden på hästbanan invid magasinet:
Älvsbacka
Bruket i Älvsbacka anlades 1642. På 1860-talet anlades en bruksbana som band samman sjöarna Gräsmangen och Ö Örten (Lersjön i kartan), samt brukets olika enheter, liksom till en torvmosse. Dess längd var ca 1,9 km och spårvidden var 630 mm. På 1890-talet nedlades och revs hela bruket liksom banan.
Stefan Nilsson 2005 Info