- Glafsfjordsdalen
- Kolsäter
- Stömne
- Sölje
- Hillringsberg
- Glava glasbruk
- Ränkesed
Sölje bruk
Hammarrättigheterna för Stömne delades upp under 1790-talet (p.g.a vattenbrist?), så att en hammare anlades i Sölje. Här fanns med tiden kvarn, sågverk, manufakturhammare och glasbruk. Söljes industrihistoria börjar dock redan 1622, då en smälthytta för kopparmalm anlades av fogden Björn Peder Olovsson. Den låg på hemmanet Mörtnäs ägor, några km västerut på utmarkerna. Tre försök gjordes att driva denna med vinst, det sista 1644 - alla misslyckades.
På 1770-talet rustades hyttan upp igen, nu för järnsmältning. Denna pågick fram till 1880-talet. År 1792 fick Erik G. Styffe privilegier på en stångjärnshammare med 1 härd för 425 skeppund smidesjärn årligen. Det var troligen detta privilegium som fördes över från Stömne. Det fanns dock problem med vattentillgången, då ett flertal kvarnar och sågar för böndernas husbehov redan fanns i älven.
År 1812 fick Sölje bruk nya ägare i bröderna Gustaf M. och Fredrik A. Stuart. De fick 1816 rätt att uppföra ett manufakturverk vid järnbruket och ett glasbruk vid älvens mynning i Glafsfjorden. Det senare hade 6 deglar för smältorna. Lera togs från England och Belgien, pottaska från bl.a Stockholm och kiselsten och sand från Söljetrakten. Byggnaderna bestod av glassliperi, stamphus, tegelbruk, sodahus, kalkhus samt lager- och packhus. År 1818 gjorde bröderna konkurs och efter diverse turer blev Jonas Nordström ägare till bruket 1829, endast 25 år gammal. Vid järnbruket uppfördes en stålugn för brännstål. År 1858 övertog hans son Jonas J. Sölje bruk. Spiksmedjan fick fler hamrar och sågen fick 2 flerbladiga ramsågar och kantverk. Sågverket fick därmed ett uppsving.
En hästbana fanns också i Sölje. Den gick från hamnmagasinet, över älven vid glasbruket och upp till sågen. Den var 385 m lång och hade (troligen) spårvidden 880 mm. Den anlades på 1840-talet och 1895 byggdes ett sidospår till hyttdammen. Banan lades ner 1903 i samband med hela brukets nedläggelse och revs några år senare. Läs mer om bruksbanan >>
År 1869 släcktes järnbrukets ugnar ner för gott. År 1886 gjorde dåvarande ägaren Alfred Nordström konkurs. Sedan järnbruket avvecklats uppgick Sölje bruk i Stömne AB, vilket i sin tur senare köptes upp av Billeruds AB.
Tillverkningen av fönsterglas i Sölje upphörde 1860 och buteljer tillverkades istället. På 1880-talet noterades en produktion på 800 000 buteljer per år med en arbetsstyrka om 40 man. Glastillverkningen lades som sagt ner 1903.
Stefan Nilsson 2005 Info