- Glafsfjordsdalen
- Kolsäter
- Stömne
- Sölje
- Hillringsberg
- Glava glasbruk
- Ränkesed
Stömne bruk
Vid Stömne fanns manufakturhammare, kvarn, vlasverk, gjuteri, träsliperi och sågverk. En hästbana gick från valsverket till en udde i Glafsfjorden, där hamnen låg invid sågverket. Stömne fick sin första hammare 1693.
Bruksepoken vid Stömne varade i ca 250 år. Från 1693, då privilegier för en stångjärnshammare erhölls av Nils och Erik Borgström på Borgviks bruk, till nedläggningen av sulfatkokeriet 1939. Bröderna Borgström fick rätt att årligen smida 500 skeppund smidesjärn i 2 härdar. Efter hammarens tillkomst övertogs bruket av deras syster, Birgitta Bratt. I början av 1700-talet anlades ytterligare en hammare och årsproduktionen steg till 850 skeppund (ca 130 ton). På grund av vattenbrist flyttades den ena hammaren till Sölje i början av 1790-talet.
År 1824 tillverkades spik vid 3 spikhamrar, knippjärn, hästskor, med mera. År 1829 fick man privilegium på en ämneshärd för knippjärnet. År 1838 stod en stålugn färdig, samtidigt som stångjärnssmidet ökades på bekostnad av ämnessmidet. Vid denna tid kunde Stömne bruk uppvisa tullkvarn med 2 stenar, såg, stångjärnshammare, ämneshammare, 3 spikhamrar, stålugn (1838-1845), valsverk (från 1863), gasvällugn, gjuteri med 2 kupolugnar samt en mekanisk verkstad. Under 1840-talet producerades 1000 skeppund stångjärn, 120 skeppund spik, 90 skeppund stål; under 1850-talet 1280 skeppund stångjärn och 160 skeppund spik.
Hästbanan anlades år 1866 och revs upp 1891. Längden var 1,3 km och spårvidden (troligen) 750 mm. År 1886 lades järnbruket ner, gjuteriet blev kvar en tid (1891?) men i övrigt blev endast sågverket kvar. Därmed förlorade hästbanan sin betydelse. Läs mer om bruksbanan >> En sulfatfabrik anlades där träsliperiet legat. Här tillverkades en särskild papp, så kallad Stömnepapp. Ett sulfitkokeri anlades också, där 1000 ton pappersmassa framställdes årligen.
Brukets produkter transporterades på Glafsfjorden via Vänern till Göteborg med egna segelskutor, Hedda och Amiralen, som senare blev ångdrivna. Det fanns ett eget båtvarv. Sedan Säffle kanal öppnats 1837 kunde båtar med 300 tons lastkapacitet segla direkt till Göteborg.
Åren 1891-1892 ombildades bruket till aktiebolag, Stömne A.B., där även Sölje ingick. År 1894 härjades anläggningarna av eldsvåda, likaså 1897. Bruket återuppbyggdes och förbättrade produktionen till totalt 3500 ton. År 1900 ombildades aktiebolaget än en gång, för att kort därefter köpas upp av Billeruds AB. Sulfitkokningen lades om till sulfatkokning. Ett år därefter uppnåddes en årsproduktion på 9000 ton. 1939 lades så hela bruket ner.
Stefan Nilsson 2005 Info