Trissa & Ströning
Delprojekten
    Delprojekt 1

    Delprojekt 2
        Deltagare och ämnen

    Delprojekt 3

Länkar


Delprojekt 2

Maktens kontinuitet och diskontinuitet

 

Kort projektbeskrivning

Maktens monument i landskapet indikerar förekomsten av en rumslig diskontinuitet under perioden mellersta järnålder – medeltid i regionen Värmland. Monument, tradionellt realterade till maktutövning, från mellersta järnålder (dvs. fornborgar av boplatsborgskaraktär och storhögar) återfinns i de västra delarna av Värmland. Under yngre järnålder och tidigmedeltid förefaller en förändring ha skett. Maktens uttryck, såsom runstenar, egenkyrkor, frälsegods, och en medeltida borg, uppträder under denna period i de östra och centrala delarna av Vänerbygden. Under senmedeltid förefaller en ny förskjutning av maktrelaterade monument ha ägt rum, denna gång åter till Värmlands västra delar. Under den perioden etablerades bl a en fogdeborg och ett par större, men kortlivade, frälsegodskomplex i området.

Ovan beskrivna rumsliga diskontinuitet på det regionala planet borde även vara möjlig att studera på det lokala planet, och därmed möjliggöra en diskussion om hur människorna bakom maktens uttryck agerade i samband med/påverkades av dessa förändringar. I detta sammanhang är det av betydelse att ta hänsyn till de samhällsförändringar som ägde rum i Sverige som helhet under tidig- och högmedeltid, främst införandet av kristendomen och utvecklandet av en statsapparat. Dessa förändringar bör ha fått återverkningar även i Värmland. Relationen mellan inhemska magnater, kyrkliga institutioner och företrädare för den expanderande kungamakten bör vara av central betydelse för förståelsen av den rumsliga förskjutningen av maktrelaterade monument över tid. Förelåg det platskontinuitet som inte uttrycktes i monument, eller rent av genealogisk kontinuitet, mellan den aristokrati som fanns under järnåldern och den aristokrati som med tiden skulle formera det världsliga frälset i Värmland? Eller rör det sig om delvis, eller helt och hållet, ”nya” grupper av människor? Vilken roll spelade de kyrkliga institutionerna i detta sammanhang? Och hur förhöll sig den icke-aristokratiska delen av befolkningen till de inhemska magnaterna och de utifrån introducerade samhällsförändringarna?

I centrum för studierna inom detta delprojekt står de medeltida borgarna, som uttryck för kungamaktens närvaro i Värmland, och huvudgårdar från järnålder och medeltid, som uttryck för såväl en ”inhemsk” aristokrati som människor i kunglig tjänst. Även de medeltida kyrkorna är av intresse i diskussionen kring identifikationen av olika aktörer inom sockenbildningsprocessen.

Deltagare och ämnen Upp

Upp