Hans Lind

Maktens föränderliga praktik

Hans Lind (doktorandarbete)
Arkeologi

Syftet är att, utifrån tre borganläggningar, studera makten som praktik och dess förändring över tid. De utvalda borgarna är Villkorsbergets fornborg (folkvandringstid – tidig vendeltid) i sydvästra Värmland, Saxholmens borg i sydöstra Värmland (1200-talets andra hälft) och Edsholms fogdeborg i sydvästra Värmland (sent 1300-tal – tidigt 1400-tal). Dessa tre borgar antas vara uttryck för olika typer av makt, vilket har påverkat människorna i omgivningen på olika sätt. (Karta)

Villkorsbergets läge, intill en naturlig hamn med båtuppdragningsplats, bedömdes vara avgörande för förståelsen av borgens etablerande. Anläggningen tolkades vara knuten till en samhällelig elit som hade motiv och förutsättningar att bygga befästa anläggningar och att etablera ett kontaktnät med yttervärlden.

I samband med riksbildningen fick allt fastare konturer anlade Birger Jarl och hans söner en rad borgar runt om i riket. En av dessa borgar var förmodligen borgen Saxholmen, i sydöstra Värmland, som anlades under andra hälften av 1200-talet för att tas ur bruk senast under tidigt 1300-tal. Borgen Saxholmen anlades under en period då det fanns ett potentiellt lokalt politiskt motstånd mot centralmakten som motiverade att även det perifera Värmland befästes. När den akuta situationen inte längre var för handen övergavs borgen. Först ca hundra år senare anlades fogdeborgen Edsholm i sydvästra Värmland. Edsholm var en del av den senmedeltida förvaltnings- och uppbördsorganisationen, och det har antagits att det skapades ett fögderi i Värmland först under 1300-talet. Det bör dock ha funnits någon form av försörjningslän kopplat även till Saxholmen. Möjligen kan det alltså ha förelegat en äldre förvaltningsorganisation under 1200-talet, vilken inte är känd från andra källor. I detta sammanhang skulle en jämförande studie av det stora antal (troliga) borgar som anlades på kungligt initiativ under perioden 1250-1300 vara av intresse.

Villkorsberget, Saxholmen och Edsholm representerar tre olika sociala miljöer, och dessa tre borgar utgör därför lämpliga objekt för fallstudier när det gäller att studera maktens föränderliga praktik i landskapet. Utgångspunkten är att dessa borgar utgjorde olika typer av instrument för maktutövning. Hypotetiskt kan Villkorsberget och Saxholmen betraktas som exponenter för en makt utövad genom personliga relationer, men med den viktiga skillnaden att Villkorsberget representerade en lokalt framvuxen aristokrati och Saxholmen en extern makt. I fallet Saxholmen låg borgens största betydelse i att markera militär och politisk närvaro i landskapet. Fogdeborgen Edsholm framträder däremot som ett uttryck för institutionell makt och ekonomisk exploatering. Makten har formella, ekonomiska, sociala och ideologiska förutsättningar. Vidare fungerar makten på flera olika interagerande nivåer, såväl på en samhällelig som en individnivå. En jämförelse mellan Villkorsberget, Saxholmen och Edsholm skulle därmed kunna tjäna till att belysa hur makten fungerade och varför den fungerade, dvs. varför människor underkastade sig och accepterade en överhöghet.