- Trafikspel
- Tabeller
Trafikspel
Som jag skrivit på sidan Fordon & trafik vill jag gärna prova något slags trafikspel på banan. Det skulle kännas mer meningsfullt om vagnar kunde köras efter något slags realistiskt behov, även om planlös körning såklart också ska förekomma.
Att hitta lämpliga trafik- eller spelidéer är dock inte det lättaste. Själva trafiken verkar vara underordnat i de flesta fall, även om den svenska litteratur jag har här hemma visar att det finns folk som kör efter viss ordning. Det är heller inte enkelt att anpassa trafikspel från stora klubbanor till en så liten hemmabana som min. Däremot känns det som jag kan plocka lite från olika håll och sen anpassa detta till mina förhållanden och önskemål.
Några utgångspunkter
En inspirationskälla för realistisk trafik är de "dogmer" från Skövdesällskapet, som genom Krister Brandts författarskap publicerades som artiklar i AoH 1985-86. Där betonas anknytningen till förebilden genom att bara ha vagnar som går efter behov, till kunder som är realistiska på den plats man modellerar, i den region det ska föreställa. Vidare bör bangårdar inte fyllas med vagnar om det inte pågår tågrörelser eller lastning och lossning; mellan tågen bör det således vara ganska tomt, något som det enligt bilder från DVVJ också var på min förebild. Trafiken bör också utgå från ett antal regler eller kriterier för hur den ska bedrivas, om inte annat så för att man ska få tänka mer vid körning.
Mina utgångspunkter kom att bli:
Spelidé
För att komma nära dessa utgångspunkter har jag valt delar av en spelidé som beskrivs dels av Christer Engström i Modelltåg -93, dels av GMJS -94. Engströms artikel är lite svår att förstå sig på, men idén bygger på att använda vagn- och fraktkort, vilka dras för att skapa slumpmässighet. Dock har jag valt att skippa vagnkorten eftersom jag har så få vagnar och den dolda stationen är densamma oavsett om tåget går norrut eller söderut.
Fraktkorten görs utifrån ett valt behov av vagnlaster per vecka för varje godskund vid resp. station (Btd och Skf). Innan detta kan göras måste jag dock bestämma hur tågen ska gå, varför jag började med att göra en grafisk tidtabell.
Jag lade in tre rälsbussar på "morgonen" som möts i Beted och sen fortsätter. Godstågen valde jag att huvudsakligen gå från och till norr, dvs. Arvika, med ett t.o.r Arvika på "förmiddagen" och ett dito på "eftermiddagen". Mitt på "dagen" kommer ett godståg söderifrån, passerar Btd och går vidare norrut. Det återkommer därefter. Däremellan går lokalgodståget Btd-Skf t.o.r. På så sätt kan gods till och från Skf hämtas och skickas i båda riktningarna. Jag ställde också upp vissa kriterier för om tågloken ska växla eller ej, invänta lossning och lastning eller ej, för att göra trafiken mer omväxlande (och realistisk?).
Godskunderna på resp. plats är ju kända från förebilden (se nedan). Däremot valde jag hur många vagnlaster per vecka av vilken lasttyp som varje kund skulle behöva. Därmed fick jag dels ett frekvenstal, dels vagntyperna. Sen valde jag från vilket håll lasten ska komma eller gå, norr eller söder; vagnmängden per riktning är fördelad med hänsyn till att det går fler tåg t.o.fr norr än söder.
(Tabellerna visas på egen sida: öppna >>)
Sen är det meningen att ett antal kort ska dras per station, såväl inkommande (lastade vagnar) som utgående (tomvagnar) gods, för att få ihop de olika tågen. Hur många som ska dras beror lite på. Engström menar att det kan göras utifrån vad som efter ett tag visar sig vara "lagom" medan andra menar att det kan styras av konjunkturen. Denna kan då fås fram med tärning, något som t.ex. Bruno Kock på YxJ använde men tydligen även Skövdesällskapet. Då kan tärningen t.ex visa hur många vagnar som ska med i varje tåg, eller så kan den visa antalet vagnar in resp. ut.
Något som då spelar in är maximal tåglängd. Min bana är ju så komprimerad att bara korta tåg kan komma ifråga (blir dessutom tillräckligt att hålla reda på för en person...). Därför gjorde jag tåglistor, efter inspiration från SMJ:s trafikchef i Modelltåg -98, där varje tåg beskrivs mer i detalj var för sig. Om man är flera spelare fungerar sådana dessutom som instruktioner till t.ex lokförare. I en tåglista kan max antal vagnar (axlar) anges, vilket då bestämmer vad tärningsslaget ska avse.
(Tabellerna visas på egen sida: öppna >>)
Maximal tåglängd på huvudbanan är sju vagnar (14 axlar), det är max vad som går uppför stigningarna, genom kurvorna. De båda Arvikatågen är dock begränsade till sex vagnar (lagom för en tärning). För att visa på den mindre trafiken t.o.r Skf är tåglängd här max 4 vagnar (8 axlar). Då kan tärningen visa 1-3 vagnar, plus en till beroende på riktning, vagnbehov etc.
När fraktkort för ett tåg är dragna sätts tåget samman manuellt på fummelstationen och körs upp. Där växlas det isär beroende på vilket tåg det är. Ankomna vagnar lossas eller lastas och deras kort läggs då tillbaka. Vid dragningen dras också vilka laster som ska ut åt vilket håll från resp. station, så att tomvagnarna måste tas med i beräkningen. Antingen kan en lastad vagn användas för uttransoprt efter lossning, eller så ska en tomvagn med i tåget.
Till de ordinarie fraktkorten kommer ett antal "wildcards", med olika extratåg: baninspektion och -underhåll, marknadståg, veterantåg etc., för att göra trafiken mer omväxlande, om man vill. Detta är kanske främst intressant om man är flera deltagare. Ett annat wildcard som blir nödvändigt är medtagning av tomvagnar, annars kan det bli rätt fullt med såna har jag märkt, om vagntyper för avgående gods inte stämmer med de för inkommande.
För att i början hålla reda på vilka vagnar som ska med i tågen, om de inkommit och avgått, gjorde jag också en liten excelfil till handdatorn. Genom att fylla i denna för varje tåg, hoppas jag kunna hålla reda på vagnar, laster och tåg tills jag provat systemet och lärt mig det. Det återstår en del innan det är klart...
Godskunder & lastplatser
I Beted:
I Skillingsfors:
(Tabellerna visas på egen sida: öppna >>)
Stefan Nilsson 2005 Info