Landskapsdokumentation

Dokumentation av landskap sker som nämnts företrädesvis genom källforskning och fältarbete. Använda källor beror på arbetets inriktning, men huvudsakligt historiskt arbetsmaterial är olika skattelängder, jordeböcker, historiska kartor och historisk litteratur, både mer övergripande och lokal sådan. Insamling av fältdata kan ske både manuellt och med hjälp av GPS. Under fältarbete dokumenteras också kulturspår m.m. med digitalkamera. Informationen ur källorna sammanställs, bearbetas och presenteras med hjälp av GIS.

Kopplingen mellan landskap och historia är stark. Ett landskap är resultatet av tid, plats och samhälle, där tid kan sägas representera dels historia, dels den tid som ställs i fokus för en undersökning. Platsens parametrar är delvis dess historia men där inkluderas även naturgivna aspekter, som berggrund, jordarter, olika geologiska processer samt topografi. Alla dessa är komponenter som bidrar till platsens karaktär och särart. Samhälle ska ses i vidare bemärkelse, som innefattar såväl lokalsamhälle som ett yttre samhälle. Skiftande karaktär på lokalsamhällen har under olika tider gett varierande uttryck i terrängen, det har alltså givit olika landskap. Lokalsamhällets historiska och nutida roll i ett mer övergripande perspektiv är också viktig att tolka och förstå.

För min del handlar det om att försöka fånga upp de olika aspekter av äldre markanvändning som främst kan iakttas genom fältarbete. Läs mer om fältkartering, GIS med mera via länkarna till höger.