- Fotoexkursioner
- Kort historik
- Länkar
- Lästips
Inlandsbanan / BJ / MVJ / ÖWJ
Kort historik
I östra Värmland anlades under mitten av 1800-talet ett fantastiskt system av omväxlande små järnbanor, sjö- och landtransporter, för att frakta malm, stångjärn m.m. från gruv- och hyttområdena i Värmlands Bergslag ner till Vänern fvb andra platser. Den normalspåriga Bergslagsbanan (BJ) anlades på 1870-talet mellan Bergslagen och Göteborg, och ett sidospår drogs från Daglösen till Filipstad V, dit också den smalspåriga (891 mm) FNBJ, sedermera NKlJ, drogs från gruvfälten i Taberg och Nordmarksberg.
Då BJ ville dra ett sidospår till Gammelkroppa, kom 1875 ett lokalt järnvägsbolag att bildas, kallat Östra Wermlands Järnväg (ÖWJ), för att tillvarata de lokala industriintressen som inte gynnades av BJ:s planer. Detta bolag köpte upp många av de gamla småbanorna (Christinehamn-Sjöändans Jvg (CJ), 1091 mm, Kroppa Jvg, 802 mm, Yngs-Daglöse Jvg, 693 mm) och byggde en normalspårig järnväg från Kristinehamn till Persberg, med sidospår från Nyhyttan via Filipstad Ö till Finshyttan. Därmed fick Filipstad tre järnvägsförbindelser: BJ i söder, FNBJ i norr och ÖWJ i öster. ÖWJ korsade BJ vid Herrhult, som kom att bli en kuntpunkt i skogen mellan Nykroppa och Gammelkroppa. Även Nyhyttan kan utan vidare sägas ligga mitt ute i skogen, där ingen hytta funnits på ett par sekel.
Järnvägarna kring Filipstad.
ÖWJ stationer och lastplatser var i ordning från söder:
Kristinehamn, Spjutbäcken, Sjöändan, Nässundet, Storfors, Storfors övre, Nykroppa nedre, Nykroppa, Herrhult, Gammelkroppa, Gammelkroppa övre, Trehörningen, Nyhyttan, Gåsgruvan, Persberg; från Nyhyttan: Hennickehammar, Filipstad östra, Finshyttan.
I samband med expansion av trähantering i Västerdalarna kom ÖWJ att 1889-91 förlängas till Mora, och det nya bolaget kallades Mora-Vänerns Jvg (MVJ). De stationer som tillkom inom Värmlands gränser var: Persberg (flyttad västerut), Persbergs gruvor, Horrsjön, Långbanshyttan, Långbansände, Lesjöfors, Rämen, Oforsen, Neva (med 802 mm sidospår till Tyfors träsliperi).
MVJ lok nr 1 till vänster och lok nr 7 till höger. Kan bilderna vara tagna vid Kristinehamns Nedre?
ÖWJ och senare MVJ hade egna lok och vagnar. År 1900 anges MVJ ha haft 15 lok varav 5 tanklok, 23 personvagnar varav 8 boggievagnar samt 596 godsvagnar. Ett par gamla fotografier jag har kopior av visar MVJ lok nr 1, på vändskva (i Krhmn?), och nr 7.
Information om ÖWJ och MVJ lok och vagnar från Anders Eriksson, via Jvmv forum 050807:
ÖWJ hade fem tanklok med axelföljd C1 och invändiga cylindrar. 1-4 var tillverkade av Nohab år 1874 och nummer 5 på den egna verkstaden år 1877 efter mönster av de fyra första. Verkstaden blev ju sedan Kristinehamns Mekaniska Verkstad när MVJ övertog banan år 1897.
Loken var namngivna enligt följande:
Samtliga lok övertogs av MVJ med bibehållna nummer. Fd ÖWJ 4 skadades och ersattes år 1914 av ett nytt C1 tanklok med invändiga cylindrar också det tillverkat av Nohab, det nya loket ärvde nummer 4 i tankloksserien.
MVJ införskaffade även tenderlok med axelföljd C och invändiga cylindrar tillverkade av Nohab. Första serien 1-10 år 1889-1892, något förstorade 11-12 år 1903-1905 och slutligen bildens nummer 13 år 1908 med ett högre pannläge.
Märkligt nog hade MVJ separat nummerserier för tank- och tenderlok.
Har även lite uppgifter om MVJs personvagnar:
MVJ 8-11 BCo2 Atlas 1890
MVJ 15-19 C Vabis 1899
MVJ 20-21 C3 Vabis 1907
MVJ 30 CD Vabis 1904
MVJ 33-34 CDFo2 Atlas 1890 (med ångpanna)
MVJ 35-36 CFo3 Atlas 1890
MVJ 50-52 Vabis 1907
(050810) Kom även på att ÖWJ hade en ångvagn tillverkad i Kristinehamn. Den finns på bild i ett nummer av årsboken Spår, tror det är 2002 eller 2003. Vagnen övertogs även av MVJ men blev tjänstefordon ett par år innan SJ-tiden (enligt Spår).
ÖWJ och MVJ använde Sjöändebanans gamla stationshus i centrala Kristinehamn, där bangård och lokstall fanns, men gick först till SJ station och backade sen ner. Strax väster om den nedre stationen låg kontoret, den s.k. Morabyrån - båda byggnaderna finns kvar idag. Lokstationen revs dock på 1920-talet. MVJ byggde egen lokstation mellan Morabanan och stambanan, men den revs 1923 vid bygget av en vägport.
CJ liksom ÖWJ och MVJ gamla stationshus i Kristinehamn, fotat 2004, till vänster. En stadskarta från 1877 till höger. Streckat i denna syns CJ gamla sträckning.
ÖWJ hade lokstall i Kristinehamn (CJ gamla, enligt ovan), Nykroppa (1875, finns kvar idag), Finshyttan (1876, rivet) och vid Persbergs gruva (1876, revs i samband med MVJ). MVJ byggde 1890 lokstall i Persberg (finns kvar idag) samt den nya lokstationen enligt ovan efter 1897. Kroppabanan hade tydligen lokstall i Gammelkroppa, ett 2-spårs parallellstall av sinnersten med bostadsdel invid sjökajen, som fanns kvar en bit in på 1900-talet (bild finns i Bodstedt s. 24 och i Sjöholm s. 18). Vid Filipstad Ö fanns inget lokstall. Vid Filipstad V fanns däremot både ett parallellstall för BJ (rivet) och ett rundstall för NKlJ (finns kvar). Vid Daglösen byggde dock BJ en lite större lokstation med rundstall.
Kroppabanan hade ett ånglok, "Carl IX" med axelföljd B1, tillverkat vid Kristinehamns Mek. V. 1869. Banans spårvidd hade då breddats från hästbanans 792 mm till 802 mm. 1871 byttes det mot ett nytt, likadant, och det gamla såldes till Hjo-Stenstorps Jvg, men användes som bygglok vid anläggandet av Vikern-Möckelns Jvg.
F.d. Kroppabanans första lok, Carl IX, i Lidköping 1918.
Även CJ övergick från hästdrift till lokdrift. Detta skedde 1857 med loket "Sjöändan" och 1858 med loket "Christinehamn".
Under tidigt 1900-tal blev staten intresserad av frågan om Inlandsbanan. Istället för att dra dess sydliga del tvärs genom Värmland, ner mot västkusten, köptes MVJ in och Kristinehamn fick bilda slutpunkt för Inlandsbanan. BJ förstatligades 1948 och då kom samtliga banor att tillhöra SJ. Från mitten av 1960-talet kom många av linjerna att läggas ner och läggas om. Persontrafiken på flertalet bandelar lades ner, godstafiken försvann lite senare för att läggas ner helt under 1980-talet. Omkring Filipstad skedde en del förändringar: NKlJ lades ner och revs upp, varpå ett normalspår under tidigt 1960-tal drogs direkt därifrån till Persberg, och linjen Herrhult-Persberg samt sidobanan Nyhyttan-Finshyttan revs upp. Dessutom böjdes spåret norr om Nykroppa västerut från Herrhult mot Daglöshållet.
Ända tills för något år sedan fick godstågen från Hällefors därför gå till Daglösen för rundgång, för att sen kunna fortsätta ner till Kristinehamn. Det nya triangelspåret i Nykroppa 2002 effektiviserade detta rejält. Detta är ett exempel på alla goda initiativ som kommit efter att Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) börjat agera som entreprenör i regionen.
Även om godstrafiken till Lesjöfors lades ner för ett 20-tal år sen, talas nu åter om att öppna spåret dit för godstrafik. Då finns även idéer om att anlägga en ny bana från Rämen till Hagfors, som ju förlorade sin smalspåriga järnväg för snart 15 år sen. Framtiden får utvisa vad som händer - under 2004 blev i alla fall Tågab första utländska entreprenör på norska järnvägar!
Lästips
Stefan Nilsson 2005 Info