| Avhandlingen
Skogsgeografi II. Om odlingslämningar i skogsbygd.
Karlstad University Studies 2007:44
Detta är ett arbete om odlingslämningar. Jag menar att odlingslämningar utgör komplexiteter i högre grad än andra typer av forn- och kulturläm-ningar. Exempel på odlingslämningar och de morfologiska beteckningar som används om dem är fossil åker, röjningsröseområden, parceller, tegar, stensträngar, åkerhak, odlingsterrasser med mera. En odlingslämning innehåller de tre geometriska formelementen punkt, linje och yta. Det primära är dock sambanden mellan dessa och mellan lämningen som helhet och dess omgivning i tid och rum.
Sambanden mellan odlingslämningars olika beståndsdelar (den interna geografin) visar, liksom odlingslämningars läge i och relation till sin närmaste omgivning (den externa geografin) inte bara på en viss areal åkermark, en viss uppbyggnad av ett odlingsröse eller en viss jordbruksteknik. Det är heller inte bara en fråga om objektens morfologi. Det är också en illustration av maktförhållanden över mark, av territorialitet Genom att behandla en odlingslämning som en komplexitet, en komplex helhet, är det således möjligt att studera såväl jordbruksteknologi och sammansättning av hushåll som strukturer och skeenden inom lokalsamhällen.
En annan faktor är tiden. Begreppet odlingslämning görs gärna synonymt med fornlämning och därmed att odlingen primärt skulle vara av hög ålder. Snarare bör odlingslämningar betraktas som komplexa också i tid, innehållande spår från många olika tider, i skilda sammanhang, som platser som använts, övergivits, återanvänts och åter övergivits. Därtill ska läggas att jag ser odlingslämningar med yngre datering som minst lika väsentliga att beakta inom forskning, antikvariskt omhändertagande och vardaglig praktik hos enskilda privatpersoner, som äldre lämningar.
Kort sagt utgör odlingslämningar en mötesplats för olika intressenter med presumtivt skilda synsätt.
Syftet med mitt arbete är att bidra till att kunna forma en helhetssyn vid forskning om odlingslämningar i skogsbygder. Jag gör detta med hjälp av fyra studier i skogslänet Värmland. Helhet är precis som odlingslämning ett komplext begrepp. Jag gör här inte anspråk på att behandla begreppets alla olika dimensioner, men tar några steg på en lång väg.
Avhandlingen är gjord som en sammanläggning, med en kappa och fyra delstuider som appendix:
- Appendix I Nilsson, S. 2003: "Röse, sträng och fåra" Om odlingslämningar i Värmland och deras komplexitet i arkiv och landskap - ett försök till kronologisk och funktionell skiktning. Arbetsrapport 2003:6. GRF. Karlstads universitet.
- Appendix II Emanuelsson, M., Nilsson, S. & Wallin, J.-E. 2001: Land-use dynamics during 2000 years - a case study of agrarian outland use in a forest landscape, west-central Sweden. I Emanuelsson 2001: Settlement and Land-Use History in the Central Swedish Forest Region. The use of pollen analysis in interdisciplinary studies. Silvestra 223. SLU. Umeå.
- Appendix III Nilsson, S., Karlsson, H. & Segerström, U.: Odlingslämningar, pollen och mänskliga val - bebyggelsegeografi i Övre Ullerud.
- Appendix IV Nilsson, S.: Att mötas på fälten - odlingslämningar som nutida betydelsebärare.
Ladda hem avhandlingen via menyn till höger. OBS: I fulltextversionen ingår inte appendix I-IV. I pdf-filen för appendix I ingår inte hela rapporten, bara engelsk Abstract och svensk sammanfattning. Några av de filerna är ganska stora.
|
