Nordmark
Den nya laven i Nordmark förband en ort med en annan genom ett vinklat schakt. Hitom står det låga hisshuset, där bortom syns bocken för hisslinorna. Därefter syns taket på det sluttande schaktet och så själva laven.
Vid flera tillfällen har jag besökt gruvmrådet i Nordmark, norr om Filipstad. Bilderna nedan är ca 10 år gamla, det ser inte likadant ut idag. Framförallt har man lagt ner mycket arbete på att röja bort sly och göra området öppnare.
Här syns det lutande schaktet tydligare. Högst uppe i laven finns malmfickor och utlastning i järnvägsvagnar skedde längst ner på höger sida. Utsikten uppifrån lavens topp är magnifik, kan jag lova...
Odalfältet i Nordmark är ett dagbrott. I dess äldsta delar kan man ännu se spår efter tillmakning, d.v.s att man eldade på berget så det blev skört innan dynamiten infördes.
Nordmarksberg omtalas i privilegiebrev redan i slutet av medeltiden, kanske så tidigt som 1400-talet. Området ingick i Värmlandsberg, den del av Bergslagen som går in i Värmland. Nordmarsberg var framförallt ett odalfält, alltså att det var skattebönder som bröt och bearbetade malmen. Längre ner i dalen låg Nordmarkshyttan, ursprungligen också en odalhytta som drevs gemensamt av bönderna.
Vid Gubbortslaven har några gruvvagnar och gruvlok bevarats. Härifrån gick en högbana där skrotsten tippades, samt till malmfickorna vid den nedanför belägna järnvägen.
UHB drev gruvverksamheten i Nordmark och Taberg till in på 1980-talet, då allt lades ner. Järnvägen hade rivits upp redan i början av 1970-talet. Området vid Taberg är inte lika underhållet som vid Nordmark och man har inte (ännu) lagt ner samma kraft på kulturhistorisk information.
Gruvlok: till vänster diesellok typ Insel med 1-cyl 9 hkr Listermotor, till höger tryckluftlok av svensk tillverkning. (Tack till Roger S Jansson för info!)
Angränsande till Nordmarksberg ligger Taberg, ett annat odalfält. Genom rättsliga processer lyckades Uddeholmsbolaget (UHB) kapa åt sig största delen av både Nordmarksberg och Taberg samt hyttorna. Därefter expanderades verksamheten kraftigt. Vid mitten av 1800-talet byggdes Tabergs kanal, som skulle underlätta malmtransporterna till bl.a Motjärnshyttan. Under 1870-talet anlades Filipstads Norra Bergslags Järnväg, FNBJ, som gick från Filipstad till Nordmarksberg och Taberg. Snart därefter byggdes Nordmark-Klarälvens Jvg, NKLJ, som gick från Nordmark via Hagfors till Skymnäsboden vid Klarälven (innan den successivt förlängdes till Munkfors - Deje - Karlstad - Skoghall).
Ett vattenhjul har bevarats, som förr drev de stånggångar som fanns överallt i gruvområdena. Ett vändkors har placerats till höger. Stånggångarna överförde vattenkraft till pumpar o.l, ibland över långa sträckor. Effetförlusten var väl sisådär 70-80%...
Vid hembygdsgården i Nordmark finns ett museum som är väl värt ett besök. Vid en exkursion (länk >>) med Smalspårsfrämjandet i våras blev vi även guidade av den gamle gruvfogden, och det var en bra och intressant upplevelse.
Stefan Nilsson 2005 Info