Järnframställning i Värmland och Närke – blästbruk och hyttbruk

Catarina Karlsson (doktorandprojekt)
Historia

Inledning
Järn har under de senaste 2500 åren framställts i Sverige och har haft en stor betydelse för förändringar och vägval i vår historia. En lång tradition av arbete, teknisk utveckling och trygghet har skapats vilken vi fortfarande är beroende av. Bergslagen är en unik kulturmiljö och ett levande monument med synbara spår av människors skapande och identitet. Järnhanteringens händelserika och spännande historia har fascinerat många forskare från olika discipliner. Metallurger, arkeologer, historiker, idéhistoriker, ekonomi historiker, ortnamnsforskare och hembygdsforskare har alla sökt finna svar på olika frågor om teknik, ugnar, skatter och arbetsorganisation.

Under medeltiden förekommer två skilda metoder att framställa järn, den ena med blästerugn och den andra med masugn. Många gånger har forskningen begränsat sig till den ena eller den andra metoden när man utfört undersökningar. Detta har resulterat i en syn på den medeltida järnframställningen som bestående av två perioder. En tidig period med direkt järnframställning och en senare period med indirekt järnframställning. Denna syn grundar sig även på evolutionistiska tankar om utveckling och framåtskridande. Järnframställningen beskrivs ibland tekniskt som en utveckling från gropugn till schaktugn och vidare till masugn, där man lämnar den tidigare produktionsmetoden när en ”effektivare” utvecklats. Den senare masugns-perioden har beskrivits som en tidig industrialisering, där den direkta metoden refereras till som ett hantverk för bönder. Under medeltiden ökade dock både produktionen och konsumtionen av järn betydligt och förändringar inom teknik och social organisation påbörjades. Den komplicerade bilden av förändringarna under medeltid bör sökas på flera sätt bland annat genom att undersöka den medeltida järnframställningen som en helhet.

Ett tvärvetenskapligt synsätt inom denna forskningsgren är inte bara nödvändigt det kan också vara mycket fruktsamt. Under en period som medeltiden där arkeologi och historia möts är det synnerligen viktigt att samla all information som finns tillgänglig för det vetenskapliga arbetet. Att sätta gränser mellan olika vetenskaper som till stor del behandlar samma frågor resulterar endast i att svaren blir begränsade.

I det kommande arbetet bör därför de två disciplinerna, arkeologi och historia sammanlänkas, för att undersöka järnframställningen i Närke och Värmland under medeltiden. Båda metoderna är nödvändiga för att få en bredare bild och därmed bättre svar på frågorna som följer. De båda järnframställningsmetoderna tillsammans ger en rikare bild av järnhanteringen i det medeltida Närke och Värmland.

Bakgrund
Järnforskning kring den medeltida perioden har till stor del handlat om den nya masugnsteknikens inträde i Sverige. Forskningen har präglats av ett primärt intresse av att undersöka teknisk utveckling, införandet av masugnen, och grunden till den svenska industrins vagga (jfr Magnusson 1986, 1997, Björkenstam 1990, 1993 1996A&B). Forskare har dessutom ägnat stora resurser på att förstå de medeltida teknikerna såväl genom litteraturstudier som laboratorieanalys och experimentell arkeologi. Vilka genom olika resultat givit en större förståelse för hur järnhanteringen praktiskt utfördes och vad som krävs för att lyckas med framställningen.

1998 har dock en avhandling framlagts vid medeltidsarkeologiska institutionen Lunds Universitet, ”Människor i Utmark” av Eva Svensson. Denna avhandling behandlar bland annat blästbruk under medeltid i Värmland ur ett annorlunda perspektiv. Där beskrivs blästbruket i det medeltida Värmland ur en synvinkel där järnframställningens teknik inte är det primära utan där människans organisation och val diskuteras. Denna avhandling är ett resultat av flera fristående projekt angående värmländsk medeltid som pågått under en tioårsperiod.

”Atlas över Sveriges bergslag” är ett projekt vilket pågår där Riksantikvarieämbetet och Jernkontoret Bergshistoriska utskottet och den regionala kulturmiljövården samarbetar för att ta fram ett nytt material om den svenska bergslagen (se Pettersson 1994, Skyllberg 1998, Landeholm 1996). Den övergripande målsättningen är att sammanfatta och presentera det arkeologiska källmaterialet i RAÄ:s fornminnesregister som rör bergshanteringen. I första hand inriktar man sig på att publicera material från de bergslagsområden som har ett medeltida ursprung. En av de viktigaste utgångspunkterna för projektet är att underlätta för vidare forskning inom bergshanteringen under den medeltida perioden.

Utgångspunkten för denna forskningsansökan är ett intresse som väcktes under författandet av en uppsats i påbyggnadskurs i historia, med titeln ”Direkt och indirekt järnframställning i det medeltida Närke” beskriver ämnet vilket jag nu vill gå vidare med och utveckla (även det medeltida Värmland har författaren behandlat i tidigare arkeologiska uppsatser), för att om möjligt utveckla järnforskningen som humanistisk vetenskap. Att närma sig människan genom studiet av sociala strukturer och organisationer både med hänsyn till kulturella och naturgeografiska miljöer är en målsättning. De två produktionsmetoderna blästbruk och hyttbruk, formades av och formade i sin tur de lokala och regionala samhällen de ingick i på olika sätt (se. ex. Isacson 1994). Båda metoderna möjliggjorde produktion av järn för avsalu utanför den egna produktionsgruppen, den stora skillnaden är produktionspotential. De olikartade produktionsförutsättningarna har inneburit stora skillnader i det vardagliga livet, vilket är av största intresse för vidare forskning.

Målsättning
Målsättningen är att genom studier av Närkes och Värmlands medeltida järnframställning kunna se hur blästbruk och masugnsbruk förändras och utvecklas sida vid sida i olika kulturella och naturgeografiska miljöer.

Värmland med sitt skogslandskap där blästbruket förekommer som utmarksföreteelse bedrivet i skogsbondesamhällen, och där masugnsbruket gör sin entré relativt sent under medeltiden. Till skillnad från slättbygdens Närke där blästbruket bedrivs på slätten sannolikt av de åkerbrukande bönderna, men där masugnen tidigt gör sitt intåg i vad man skulle kunna kalla dåvarande utmark. De båda landskapen angränsar till varandra och under medeltid då även Nora bergslag tillhörde Närke angränsar de båda bergslagerna (Värmlands och Nora bergslag) till varandra. Detta ger en unik möjlighet att studera två näraliggande landskap vilkas sätt att utnyttja sina resurser gestaltar sig på helt skilda sätt.

Intressanta frågor kring dessa miljöer är hur järnframställningen påverkats av den kulturella respektive den naturgeografiska miljön?

Hur har järnframställningen har präglat de lokala och regionala miljöer i vilka den varit verkande ?
Hur påverkade ägarförhållandet de olika metodernas utveckling?
Hur utvecklades differentieringen mellan ägare och arbetare?
Hur förändras bergshanteringens arbetsförhållanden och de sociala förhållanden som rådde omkring järnframställningsplatserna under medeltid?

Vidare forskning kring arbetet med järnframställning och dess sociala organisation och ur genderperspektiv är önskvärd, och därför kommer även ett sådant perspektiv appliceras på arbetet.

Tillvägagångssätt
Forskningsprojektet är tänkt att bedrivas som doktorandstudier vid någon svensk humanistisk universitetsinstitution. I den mån bidrag beviljas kommer en doktorandtjänst att sökas, då det i dagsläget krävs finansiering för antagning. Studierna kommer att bedrivas på ett ämnesöverskridande sätt, där undertecknad kommer att korrespondera med olika arkeologiska seminariegrupper, gärna med en koppling till den humanistiska institutionen vid Högskolan i Örebro. Professor Ann-Sofie Ohlander är vidtalad och ställer sig positiv till en stationering vid humanistiska institutionen i Örebro. Även docent Gert Magnusson är vidtalad och står till förfogande som möjlig handledare.

Forskningen kommer att bedrivas med hjälp av både arkeologiskt och historiskt material. Atlas projektet har publicerat Lerbäcksbergslag, och under produktion är Nora bergslag, Lekebergslagen och Värmlands bergslag. Dessa arbeten kommer att vara utgångspunkten för det arkeologiska materialet när det gäller masugnsbruket. Här omnämns även många historiska källor. Delar av blästbruket har i Värmland bearbetats i en ny avhandling för vilken också ett antal arkeologiska utgrävningar och provtagningar genomförts (Svensson 1995, 1998). Dessa rapporter kommer att vara en viktig del av värmlandsforskningen. I Närke har forskning kring järnframställning framförallt bedrivits av Pär Hansson och Allan Wetterholm (Hansson 1985, 1989, Wetterholm 1993 A&B, 1997). Hanssons forskning har resulterat i en avhandling där medeltida järnframställning är en del. I Wetterholms licentiatavhandling behandlas Noras bergslag. I båda arbetena publiceras resultat av utgrävningar och provtagningar vilka kommer att ligga till grund för det vidare arbetet. För vidare forskning krävs inga stora utgrävningar men vissa områden kommer antagligen att kräva en kompletterande inventering med provtagningar på utvalda platser. Vidare har undersökningar angående Närkes blästbruk även utförts av Riksantikvarieämbetet (se Berghold 1994).

Studiet av de skriftliga källorna kommer förhoppningsvis att utföras med hjälp och handledning från en eller flera historiker. En genom gång av det medeltida materialet angående järnframställning och bergsbruk från både Närke och Värmland är nödvändig. Grundläggande arbeten angående bergsbruket finns dock att tillgå (Boethius 1951, Sahlin 1931, Waldén 1937, 1951), det finns även flera historiker vilka behandlat näraliggande ämnen under samma period (se Eriksson 1940, Brunius 1980, Götlind 1993). Arkvistudier med genomgångar av delar av samlingar, exempelvis Antikvariska-topografiska arkivet, Saxonarkviet, Bergmästarämbetets arkiv, Riksarkivet, Noraskogsarkiv. Även en genomgång av översatt och publicerat material från övriga Europa.

Studieplan
Ett doktorandarbete består av 160 poäng, med andra ord fyra års / åtta terminers studier vid universitet eller högskola. Dispositionen av tiden kommer i stora drag att se ut som följer:

Termin:

Övriga kurser
Litteraturstudier
Genomgång och materialinsamling av arkiv material för arkeologiska lämningar.
Genomgång av arkivmaterial för historiska och materialsamling av historiskt material.
Fältinventering av intressanta områden och möjlighet till provtagning och insamling av olika materialprover t.ex. C-14.
Sammanfogande av de olika källorna till ett gemensamt material.
Avslutande analys och konklusion.
Framställning av kart- och bildmaterial, korrekturläsning.

Referenser
Bergold, Helmut, Holm, Jenny, Gustavsson, Malin, 1994, Skävi, från stenåldersjägare till nutidens bönder på Skävi gård. Från bergslag och bondebygd 1994. Årsbok för Örebro läns hembygdsförbund och stiftelsen Örebro läns museum. Kumla.

Björkenstam, N & Fornander, S 1985. Metallurgy and Technology at Lapphyttan. Medieval Iron in Society. Jernkontorets bergshistoriska utskott H 34.

Björkenstam, Nils,1990, Västeuropeisk järnframställning under medeltiden. Stockholm.

Björkenstam, Nils,1993, Osmundjärn osmundens fatvikter och osmundvikten. Stockholm.

Björkenstam, Nils, 1996 A, Den svenska järnhanteringens tekniska utveckling. Stockholm.

Björkenstam, Nils, 1996 B , Masugnens uppkomst och roll i det medeltida Europa. Med hammare och fackla. Stockholm.

Boethius, Bertil, 1951, Gruvornas, Hyttornas och Hamrarnas Folk. Den svenska arbetarklassens historia. Stockholm.

Brunius, Jan, 1980, Bondebygd i förändring. Bebyggelse och befolkning i västra Närke ca 1300-1600. Bibliotheca Historica Lundensis XLV. Lund.

Eriksson, Märta, 1940, Järnräntor under 1500-talet. Uppsala.

Götlind, Anna, 1993, Technology and Religion in Medieval Sweden. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 4, Göteborg.

Hansson, Pär, 1985, Arkeologisk Järnforskning 1980-83. Järnforskningsprojektet i Närke. Jernkontorets Bergshistoriska utskott H 38, Stockholm.

Hansson, Pär, 1989, Samhälle och järn i Sverige under järnåldern och äldre medeltiden. Exemplet Närke. Societas archaeologica Upsaliensis. Uppsala.

Hjärthner-Holdar, Eva,1993, Järnets och järnmetallurgins introduktion i Sverige. Societas archaeologica Upsaliensis. Uppsala.

Hyenstrand, Åke, 1977, Hyttor och järnframställningsplatser. Stockholm.

Hyenstrand, Åke, 1985, Early medieval mining and iron production in Sweden – some spatial aspects. Medieval iron in society. 1985, Stockholm.

Isacson, Maths, 1994, Bönders villkor i Bergslagen under 1700- och 1800-talen. Med hammare och fackla XXXIII. Stockholm

Magnusson, Gert, 1984, Lapphyttan – En medeltida masugn i Karbennings socken. Karbenning – en bergslagssocken. Norberg.

Magnusson, Gert,1986, Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län. Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie N:r 22. Stockholm.

Magnusson, Gert, 1997, Bergsmän, Arbetare, Bönder, Gruvor, Hyttor och oxar. Svenskt järn under 2500 år. Från gruvpigor och smeddrängar till operatörer. Daedalus, Tekniska Museets årsbok nr 65. Stockholm.

Landeholm, Sanna, 1996, Bergsbruk och bebyggelse. I Nora socken, Västmanland, med särskild tyngdpunkt på medeltid. Stockholm (opubl. upps., Stockholms Universitet).

Pettersson, Ing-Marie, 1994, Norbergs Bergslag. (Atlas över Sveriges bergslag) Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Sahlin, Carl, 1931, Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Stockholm.

Skyllberg, Eva, 1998, Lerbäcks Bergslag. (Atlas över Sveriges bergslag ) Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Svensson, Eva, 1995, Järnframställning i norra Värmland. Rapport Högskolan i Karlstad. Karlstad.

Svensson, Eva, 1998, Människor i utmark, Lund Studies in Medival Archaeology 21. Lund.

Waldén, Bertil, 1937, Örebro stad och län i relation till äldre svensk bergshantering. Med hammare och fackla VIII. Stockholm.

Waldén, Bertil, 1951, Östra och Västra bergen än en gång. Med hammare och fakla XVIII. Stockholm.

Wetterholm, Allan, 1993 A, Medeltid och förändringstid i en bergslagssocken. Det medeltida Noraskog. Kumla.

Wetterholm, Allan, 1993 B, Moshyttan, Järnboås s:n. Beskrivning av hyttplatsen, datering av hyttan, produktionsbetingelser och innehavare. Från bergslag och bondebygd 1993 – stadsgrundande och lokalhistoia i bergslagen. Kumla.

Wetterholm, Allan, 1997, Masugnsstudier inom Nora bergslag. Licentiatavhandling, arkeologiska inst, Stockholm.